Metaperspektiv

Metanivån är den nivå som ligger ett steg upp. Ett fågelperspektiv där man frågar sig hur något fungerar i det större sammanhanget. Ibland kan man tydliggöra det genom att dubblera det man gör, som i ”diskussioner om diskussioner”, ”lära om att lära” eller ”tolka tolkningarna”. Ett par frågor som flyttar upp en handling till ett metaperspektiv är; vad ska detta leda till? och; på vilket sätt är detta bra i det större sammanhanget (t ex skolans värdegrund, eller samhällets fortbestånd eller elevernas vardag – you name it)?

Metaperspektivet ger oss möjlighet att reflektera över det vi gör och förstå hur själva görandet fungerar. Om vi tittar på en diskussion till exempel, så kan vi sortera in det som sägs i olika kategorier. Det kan röra sig om positiva förslag, kritik, analys, känslomässiga inlägg eller om själva diskussionens struktur. Vi bryr oss då inte om själva innehållet, utan bara vilken kategori det tillhör. Och vad är nyttan av det? Jo, själva uppdelningen i kategorier gör det möjligt att gå vidare med någon sorts analys (vilka inlägg är vanligast? har vi belyst alla sidor av problemet?) eller strategi (som att diskutera en kategori i taget eller ställa rätt sorts följdfrågor).

Det är vanligt att metanivån inte används medvetet, varken i diskussioner eller när vi planerar saker. Många är otränade i att tänka på det sättet och vi fastnar i detaljer. Det är synd, eftersom det är genom att lyfta saker från en metanivå till en annan som vi kommer åt våra högre mål, vilka är de som styr vår motivation.

Det går naturligtvis att träna upp sin förmåga att tänka på metanivån, och ett sätt är att prova följande övning tillsammans med någon annan. Det räcker med fem till tio minuter.

Person A säger ett ord – det är lättast att börja med ett substantiv – och pekar antingen uppåt eller nedåt. Person B ska bygga vidare på det sätt A dirigerat samt visa i vilken riktning nästa ord ska komma. Här är ett exempel:

A: ros (uppåt)

B: blommor (uppåt)

A: växter (uppåt)

B: biomassa (nedåt)

A: blad (nedåt)

B: klorofyll (nedåt)

Osv.

Man kan också peka åt sidan. Då ska man hitta ämnen som är på samma nivå, vilket ytterligare tydliggör hur nivåer är representerade. Reflektera över om du tycker att det är lättast att gå uppåt eller nedåt. Detta för att du ska få större insikt om dig själv och hur du tänker – vanligtvis använder man samma teknik i arbetslivet som i det privata. Träna upp din förmåga att röra dig upp och ned i hierarkierna inom något område som intresserar dig. Testa på det du gör i vardagen. Ju bättre du blir, desto lättare blir det att gå från motivation till utförande (praktisk handling) och tillbaks igen.