Speglar den muntliga bedömningen verkligen så irrelevanta saker
som vad eleverna har på sig och ser ut? Jag vill inte på något sätt hävda att
lärare är inkompetenta. Det jag vill säga är att all bedömning är subjektiv och
att man därför behöver ha ett system som i möjligaste mån undviker de
situationer där subjektiviteten kan förväntas ha en extra stor effekt.
Det finns en omfattande forskning kring hur vi fattar beslut och
gör bedömningar (se t ex Daniel Kahneman; Tänka, snabbt och långsamt) som visar
att helt irrelevanta saker ständigt påverkar oss. Ta till exempel experimentet
där domare med 15 års erfarenhet fick göra en bedömning av ett brottsfall och
föreslå en lämplig påföljd. Alldeles efter att de hade slagit en tärning skulle
de säga om antalet månader i fängelse skulle ligga högre eller lägre än värdet
på tärningen. Tärningen var specialpreparerad så att den visade antingen 3
eller 9. De som fått en nia ansåg att 8 månader var lämpligt, medan de som slog
en 3:a tyckte 5 månader.
I ett annat exempel, publicerat i PNAS, visade det sig att domares
benägenhet att bevilja en resning var beroende av när på dagen bedömningen
gjordes: medan knappast inga fick beviljanden strax innan lunch så ökade
andelen beviljade till 65% efter matintaget.
Det finns därför fog för att hävda att bedömning, även av erfarna
experter, har ett stort subjektivt inslag. Vägen till en rättssäker bedömning
och minskad betygsinflation måste därför gå via metoder som tar hänsyn till
detta. En muntlig bedömning, som sker under en given tid (innan eller efter
lunch?) och i direkt social interaktion med den som bedöms, är snart intill
omöjlig att göra rättssäker. Skriftliga bedömningar är säkrare eftersom de kan
göras både anonyma och flyttas i tiden (samt kontrolleras av andra bedömare).
Som exemplen ovan visar är även skriftliga bedömningar svåra – det
vi vill bedöma är komplext precis som de fall domarna ska bedöma (tolka). Kanske
är betygskriterierna ett tecken på att vi gett upp inför komplexiteten i att
bedöma kunskap genom att tillämpa relativa termer. Men om vi är ute efter rättssäkerhet och minskad betygsinflation så är det där vi behöver börja: kriterierna
behöver ta hänsyn till hur människor (bedömare) tänker och formuleras på ett
sätt som minskar det subjektiva inslaget.
En god början vore om skolverket läste in sig på beslutspsykologi.