Det råder
begreppsförvirring om begreppen! Det är tydligt att många lärare inte riktigt
har rett ut hur man ska betygssätta begreppsanvändningen, speciellt inte när de
är en del av en presentation.
Vad är den pedagogiska
poängen med begrepp? Begreppen beskriver något som är väsentligt för det man
ska lära sig; det är en förkortning som gör det lättare att föra resonemang.
Samtidigt måste man, för att kunna använda dem, förstå vad förkortningen
betyder/innebär.
Det tycks finnas
tre huvudsätt att se på betygsättning av begrepp: att räkna antalet som eleven
använder, att se på svårighetsgraden eller, vilket är mer ovanligt, att se på
hur djup förståelsen av begreppen är.
Om vi börjar med
antalet. Detta handlar då om en enkel förståelse där eleven har lärt sig en
beskrivning av ett begrepp utantill. Det är tveksamt om man faktiskt har ökat
sin förståelse om man kan fler begrepp utantill, men för all del, om läraren
konkretiserar exakt vilka begrepp som eleven förväntas kunna beskriva i ett
visst ämne så är det åtminstone en guide som alla kan relatera till.
Det här med
svårighetsgraden har flera risker: ofta tycks detta bygga på lärarens egna,
intuitiva bedömning, där mer komplicerade eller specialiserade begrepp ger
högre betyg. Läraren förväntar sig då att kunniga elever ska använda begrepp
som man vanligtvis endast finner i speciallitteratur – något som riktar sig
till en helt annan målgrupp än de arbeten/presentationer elever förväntas göra.
Det leder till att begreppen knölas in, inte för att tydliggöra presentationen
utan för att eleven ska visa att hen kan. Detta är givetvis olyckligt eftersom
en av de viktigaste färdigheterna när det gäller både skriftliga och muntliga presentationer
är att anpassa innehållet till målgruppen. Dessutom är det väldigt subjektivt
vad läraren uppfattar som ”svåra begrepp” och eleverna har oftast ingen aning
vad som förväntas av dem.
Den tredje vägen
är att se på djupförståelsen av begreppen. Det innebär att eleven kan problematisera
begreppet. Till exempel handlar det om att förklara innebörden av begreppet, att
visa på vilka premisser som ligger bakom, förklara vilka slutsatser som kan
dras med hjälp av begreppet, hur det bör användas och när begreppet inte är
relevant. Detta borde ligga till grund för betygssättningen av
begreppsförståelsen om man ska följa de andra synsätten i betygskriterierna.
Samtidigt innebär detta att man bara hinner med ett fåtal begrepp. Å andra
sidan är det viktigt att lära sig att problematisera ett begrepp, och tekniken
för att göra det är helt avgörande för att man ska lära sig källkritik, ett annat
viktigt färdighetsmål i skollagen. Det kan alltså räcka med att eleven har fått
problematisera ett begrepp för att hen ska förstå att bakom alla de andra
begreppen ligger det också mer förståelse och fakta att hämta.
Så hur ska man
göra?
Mitt förslag är
att man lyfter ur bedömningen av begreppen ur de andra presentationerna. Visst
är det bra om begrepp används på rätt sätt, men det borde inte finnas krav på
att man ska prestera över den allmänna nivån på arbetet. Istället kan eleverna
få en chans att höja sina omdömen genom ett separat begreppsarbete. Om man
jobbar med yngre barn handlar det kanske mest om att de ska få hitta sina egna
ord att beskriva ett begrepp, medan för äldre elever finns möjligheten att dyka
djupare. Allra helst ska läraren dessutom hjälpa djupdykningen genom att ställa
frågor så att eleven kan lära sig hur man problematiserar ett begrepp.