Begreppsförvirring

Det råder begreppsförvirring om begreppen! Det är tydligt att många lärare inte riktigt har rett ut hur man ska betygssätta begreppsanvändningen, speciellt inte när de är en del av en presentation.

Vad är den pedagogiska poängen med begrepp? Begreppen beskriver något som är väsentligt för det man ska lära sig; det är en förkortning som gör det lättare att föra resonemang. Samtidigt måste man, för att kunna använda dem, förstå vad förkortningen betyder/innebär.

Det tycks finnas tre huvudsätt att se på betygsättning av begrepp: att räkna antalet som eleven använder, att se på svårighetsgraden eller, vilket är mer ovanligt, att se på hur djup förståelsen av begreppen är.

Om vi börjar med antalet. Detta handlar då om en enkel förståelse där eleven har lärt sig en beskrivning av ett begrepp utantill. Det är tveksamt om man faktiskt har ökat sin förståelse om man kan fler begrepp utantill, men för all del, om läraren konkretiserar exakt vilka begrepp som eleven förväntas kunna beskriva i ett visst ämne så är det åtminstone en guide som alla kan relatera till.

Det här med svårighetsgraden har flera risker: ofta tycks detta bygga på lärarens egna, intuitiva bedömning, där mer komplicerade eller specialiserade begrepp ger högre betyg. Läraren förväntar sig då att kunniga elever ska använda begrepp som man vanligtvis endast finner i speciallitteratur – något som riktar sig till en helt annan målgrupp än de arbeten/presentationer elever förväntas göra. Det leder till att begreppen knölas in, inte för att tydliggöra presentationen utan för att eleven ska visa att hen kan. Detta är givetvis olyckligt eftersom en av de viktigaste färdigheterna när det gäller både skriftliga och muntliga presentationer är att anpassa innehållet till målgruppen. Dessutom är det väldigt subjektivt vad läraren uppfattar som ”svåra begrepp” och eleverna har oftast ingen aning vad som förväntas av dem.

Den tredje vägen är att se på djupförståelsen av begreppen. Det innebär att eleven kan problematisera begreppet. Till exempel handlar det om att förklara innebörden av begreppet, att visa på vilka premisser som ligger bakom, förklara vilka slutsatser som kan dras med hjälp av begreppet, hur det bör användas och när begreppet inte är relevant. Detta borde ligga till grund för betygssättningen av begreppsförståelsen om man ska följa de andra synsätten i betygskriterierna. Samtidigt innebär detta att man bara hinner med ett fåtal begrepp. Å andra sidan är det viktigt att lära sig att problematisera ett begrepp, och tekniken för att göra det är helt avgörande för att man ska lära sig källkritik, ett annat viktigt färdighetsmål i skollagen. Det kan alltså räcka med att eleven har fått problematisera ett begrepp för att hen ska förstå att bakom alla de andra begreppen ligger det också mer förståelse och fakta att hämta.

Så hur ska man göra?

Mitt förslag är att man lyfter ur bedömningen av begreppen ur de andra presentationerna. Visst är det bra om begrepp används på rätt sätt, men det borde inte finnas krav på att man ska prestera över den allmänna nivån på arbetet. Istället kan eleverna få en chans att höja sina omdömen genom ett separat begreppsarbete. Om man jobbar med yngre barn handlar det kanske mest om att de ska få hitta sina egna ord att beskriva ett begrepp, medan för äldre elever finns möjligheten att dyka djupare. Allra helst ska läraren dessutom hjälpa djupdykningen genom att ställa frågor så att eleven kan lära sig hur man problematiserar ett begrepp.