Muntlig förmåga eller personlighet?

Enligt skollagen ska eleverna prestera lika bra både muntligt och skriftligt för att uppnå ett visst betygskriterium. Detta är ett problem som är mycket mer fundamentalt än det kanske verkar. Orsaken är att de olika presentationsteknikerna faktiskt har mycket litet med varandra att göra – trots att det i kriterierna låter som de innehåller samma sak, som t ex ”flyt” eller ”välgrundade resonemang”.

Och skulle inte både muntliga och skriftliga presentationer kunna visa på flyt och välgrundade resonemang? Jo, men vad man glömmer är att presentationen måste bedömas utifrån mottagaren. Och när det gäller mottagaren så är de båda presentationsformerna vitt åtskilda!

Vid en muntlig presentation bedöms flera olika faktorer där innehållet – kunskapen – bara är ca 15%. Resten är kroppsspråk, röstläge, klädstil osv, det vill säga faktorer som har mycket lite att göra med elevens förståelse för vad hen presenterar. Lärare kanske tror att de bedömer innehållet, men de är också människor och fungerar rimligtvis som andra personer som lyssnar på en presentation för att ta del av innehållet (t ex en föreläsning).

Man kan hävda att det är viktigt att lära sig att presentera saker muntligt, men i så fall ska man träna på kroppsspråk, röstläge, olika presentationshjälpmedel, stil och finess ;-).  Bedömningen av själva innehållet borde istället ske under omständigheter när de andra 85% inte är med och stör – dvs i skriftliga presentationer.

Jag ska genast erkänna att även i skriftliga presentationer finns effekter av estetik och personliga preferenser som påverkar kommunikationen mellan lärare och elev, men den andelen är mycket mindre än vid muntliga framträdanden.

Nu jobbar få skolor fokuserat med de 85 procenten kroppsspråk mm, så det är kanske lättare att nöja sig med att ta ett litet steg mot en rättvisare och mer konstruktiv bedömning av innehållet: Ta fram tydliga och konkreta mål för muntliga presentationer. Man kan bestämma hur många termer som ska förklaras, eller vilka samband som ska bevisas. Vill man dessutom bedöma hur bra detta görs så var konkret! Elever behöver veta vad ett väl underbyggt resonemang betyder - som att det ska innehålla ett påstående, en faktabakgrund och en förklaring till varför bakgrunden är relevant för påståendet. Ska man bedöma ”flyt” måste både elev och lärare veta vad flyt är, t ex genom att studera konkreta exempel tillsammans.

Men framför allt: reflektera över hur mycket av dina intryck som kommer från sådant som faktiskt inte spelar någon roll för elevens kunskapsnivå – annars kommer du att ge betyg för olika personligheter istället för förmågor!