Ska eleverna lära sig att tänka?

Det kommer upprepade rapporter om hur svårt dagens universitetsstuderande har för att läsa. Även i grundskolan minskar läsförståelsen, något som Maud Nilzén tar upp i Skolvärlden (där hon också ger förslag på hur man kan träna upp intresset och förmågan).

Det är kanske uppenbart att det är ett problem på universitetsnivå om studenterna inte kan ta sig igenom akademiska texter – texterna är trots allt grunden för universitetsutbildningarna och forskningskommunikationen. Men det är ett avgörande problem redan på grundskole- och gymnasienivå.

Läsförståelsen handlar inte bara om att kunna ta till sig texter, det är också en nödvändig del av den egna skriftliga språkutvecklingen. Först när elever har tillgång till ett någorlunda välutvecklat skriftspråk kan de använda skrivandet för att fördjupa sina kunskaper. Skriftspråket, med sin avskalade karaktär, tydliggör tankegångar på ett sätt som inte talet gör.

Givetvis kan man lära sig mycket i samtal och dialoger, men för att skapa en tydlig och lättillgänglig struktur av sina tankar – för sig själv och andra – är skrivandet mycket effektivare. En skriven text, en konkretisering av tankar, går lätt att studera på metanivå. Man får alltså en distans till sina egna tankar och kan betrakta innehållet ur olika perspektiv. Går det att förstå? Vilka bilder får man? Hur händer en mening ihop med nästa? Är alla delar av ett välgrundat argument med?

Om man vill konkretisera betygskriterierna i Lgr/Gy-11 är skrivandet en förutsättning (se även jämförelsen med muntlig presentation). Det är dessutom ganska lätt att göra (exempel finns här).

Skola 2011 visar en tydlig ambition att stötta elever att utveckla sitt tänkande och sin reflexiva förmåga. Ska det lyckas är elevernas förmåga att skriva en förutsättning, inte bara i svenska, utan i alla ämnen. Därför behöver alla lärare träna upp sin förmåga att stötta elevernas förmåga att skriva och se detta som en väsentlig del av det vardagliga arbetet. Eleverna behöver få konstruktiv återkoppling på allt de skriver – samt möjlighet att skriva om texten. Detta är en förutsättning för att eleverna ska bli motiverade att jobba med sitt språk och för att det som till sist bedöms ska ligga nära elevens verkliga kunskapsnivå. 

Vem är det som är naiv?

KarinWanngård föreslår i en debattartikel att vi ska ta bort de nya avgifterna för utomeuropeiska studenter som studerar på högskolan. Poängen skulle vara att få upp antalet elever från t ex Kina och genom dem få en ökad kontakt med en växande marknad. Detta är ännu ett uttryck för den ganska naiva syn på lärande som politiker ofta har. De tycks vara av den åsikten att det är bara att stoppa in personer från ett annat utbildningssystem i högskolans engelskspråkiga kurser och köra på som vanligt.

Förmågan att reflektera och göra kritiska granskningar ligger högt upp bland de saker som eftersträvas enligt högskoleförordningen (liksom i Lgr/Gy-11).  När man jobbar med studenter från auktoritära utbildningssystem blir det snabbt uppenbart att det krävs mer resurser för att de ska kunna uppnå samma nivå som sina europeiska kursare. Det tar helt enkelt längre tid eftersom de behöver träna upp ett nytt sätt att tänka. På samma sätt blir det när politikerna vill öka antalet utbildningsplatser och högskolan då tar in mindre studiemotiverade eller studievana studenter. De behöver också mer tid på sig – och mer lärarengagemang.

Visst kan ambitionerna vara lovvärda på flera sätt, men då måste man också inse att det krävs mer pedagogiska resurser per individ för att lyckas (istället för färre, som är det vanliga resultatet av politikernas utbildningspåhitt).

Detta har också likheter med vad som händer på grund- och gymnasieskolan i kölvattnet på Lgr/Gy-11. Ambitionerna när det gäller reflexivitet och kritiskt granskande är stora, men i och med den massiva byråkratin som är följden av de detaljerade målen och kunskapskraven, så får lärarna allt mindre tid till själva undervisningen. Och hur ska det då bli möjligt att lyfta alla elever till den nivå av förståelse som vi vill ha?