Nu
är det dags för den stora bedömningen av elevernas klädstil, ansiktsuttryck och
rörelsemönster. Eller om vi ska använda det officiella namnet: muntlig del av det
nationella provet.
Visst
är muntlig framställning en viktig förmåga, någon som används i arbetslivet och
som man kan träna upp. Och givetvis är skolan en plats där man ska få chansen
att utveckla denna färdighet. Men. Själva framställningen bör inte vara
betygsgrundande, eftersom vi inte kan göra bedömningarna på ett
rättssäkert sätt.
Vi
vet att utseende, kroppsspråk och röst spelar en stor roll för hur man
uppfattar en muntlig presentation. Medan man kan ta fram kriterier för olika
delar av innehållet, så kommer man inte ifrån att den subjektiva bedömningen är
mycket svår att undvika. Se bara på skillnaden när olika experter – som har
många års erfarenhet av att bedöma muntliga framställningar – ska bedöma
politikers framträdanden. Även i USA, som tränar muntlig framställning mycket
mer intensivt än vi här i Sverige och har många erfarna bedömare,dras helt
olika slutsatser när Obama har hållit tal. En av orsakerna till detta är
att vi på grund av vår specifika personlighet reagerar olika både på vad som
sägs och hur det sägs. Hur ska då en lärare, som i jämförelse med experterna
har en minimal träning i att bedöma en muntlig framställning, kunna undvika att
vara subjektiv?
Däremot
kan man ta fram (konkreta) kriterier som behöver vara uppfyllda när det gäller
innehållet. Man kan också, tillsammans med eleverna, träna på och reflektera
över vad som brukar uppfattas som ett bra tal. Eleverna, och lärare, tjänar på att analysera andras tal och lära sig hur viktig den subjektiva
bedömningen är. Detta är en viktig del i det källkritiska tänkandet och skulle
också kunna ge en större förståelse för alla problem som dyker upp i samband
med kommunikation på sociala medier.
Nu
är man som lärare tvungen att göra en bedömning ändå och hur kan man då komma
runt problemet med subjektiviteten? Mitt förslag är att man utgår från ett
fåtal kriterier som bygger t ex på argumentationsteori (eleven presenterar ett argument, fakta som argumentet bygger på och en förklaring till varför fakta
är relevant). Andra lätt
identifierbara och relativt objektiva kriterier är om eleven håller tiden, använder
sig av något hjälpmedel och problematiserar på något sätt. Det subjektiva inslaget kommer så snart man bedömer hur något görs.
Vill
du jobba rättssäkert kan du testa dina kriterier genom att ställa frågan: kan
jag beskriva detta så att andra lärare omedelbart kan se/höra om kriteriet är
uppfyllt eller inte? Fråga dina kollegor: Bedömer ni olika utifrån beskrivningen är det dags
att tänka om…
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar