Läxor som fungerar?

Är läxor ett bra sätt att öka lärandet? Svenska och norska skolbarn har mer läxhjälp än barn i Finland, samtidigt som de inte lyckas bättre; eller rättare sagt, de tycks lära sig mindre. Gräver man djupare i det här finner man snabbt att problemet är komplext och att mycket beror på vad man mäter och vad man vill uppnå.

Hur mäter man mängden läxa? Är det hur mycket läraren har planerat eller vad eleverna verkligen gör? Eren & Hendersson (forskare från USA) har gjort en omfattande undersökning där de studerar effekten av läxor samtidigt som de kontrollerar för flera olika faktorer (såsom lärare, elever, föräldrarnas utbildning, ämne, rastillhörighet, m.m.). De hittar en effekt av läxläsning i matte, men inte för historia, naturvetenskap eller engelska. Vid djupare granskning visade det sig att matteläxor var mest effektiva för flickor och för barns vars föräldrar hade gymnasieutbildning - hos akademikerbarn hade matteläxan ingen effekt. För svarta barn hittade de en negativ effekt. Om jag får gissa så tror jag att detta speglar inlärningssituationen: de elever som har lätt för matte hinner med det de ska göra i skolan och vinner inte på att studera vidare hemma. De elever som trivs allra sämst hamnar långt efter och får då mycket läxor – som känns övermäktiga och därför inte görs. Mellangruppen, som hinner med en del men inte allt, har lagom mycket att ta igen och har de dessutom stöd hemma så kan de ta igen det de missat under lektionen.

Med andra ord är matteläxan ett sätt att försöka kompensera bristen på tid/lugn/förmåga/intresse under mattelektionen. Och i vissa fall fungerar den, men för grupper som hamnar efter fungerar den inte. Matte är speciellt så som det undervisas idag, eftersom stor vikt läggs vid beräkningsträning, något som man faktiskt kan träna hemma. I ämnen där reflektion och komplex förståelse är viktigare, har man mycket liten effekt av läxläsning (som artikeln ovan visar).

Nu ska man komma ihåg att läxor kan se väldigt olika ut. Den vanligaste sorten är någon typ av repetition av ”fakta” som läraren pratar om på lektionen. Eleven är då fortfarande en mottagare, snarare än en aktiv kunskapssökare. Det skulle vara intressant att istället studera effekten av att man använder sig av ”the flipped classroom” : Läxan består av lärarens (inspelade) förklaringar; klassrumstiden används till diskussioner och elevaktiva övningar kring materialet. Detta verkar kunna hjälpa alla typer av elever.