Det blev
inte så många förstelärare som man tänkt sig. 70% av friskolorna och 25% av kommunerna
har inte använt sig av möjligheten enligt SvD. Kan jantelagen ha med saken att
göra, som Björklund påstår?
Jag vill
inte gärna hålla med, men nog är namnet konstigt. Förstelärare. Det indikerar
på något vis att alla andra är andre-(eller femte?) lärare. Alldeles frånsett
jantelagen så måste man i så fall veta vad som är den främsta läraren. Och hur
vet man det? Är det den som eleverna tycker mest om? Eller är det den som
bevisligen kan stötta elever på bästa sätt (hur ska man mäta det?), den som är
bäst på att lyfta svaga elever eller den som kan inspirera en hel klass?
Och vad är
det de här lärarna förväntas göra? Jo, de ska antingen vara huvudlärare i ett
visst ämne eller stötta andra lärares utveckling. Och ja, visst är det bra om
det finns en person som har till uppgift att leda den pedagogiska utvecklingen (eftersom
rektorerna, som har det inskrivet i sin tjänst, faktiskt inte vanligtvis är
tillsatta för att de är duktiga vuxenpedagoger) och får utrymme i sin tjänst för
att göra detta. Men då ska tjänsten tillsättas baserat på just den förmågan:
att stötta andra vuxna att utvecklas i pedagogiskt hänseende.
De flesta
lärare har inte haft möjligheten att visa om de är bra handledare eller duktiga
på att stötta andra vuxnas utveckling – något som kan vara en helt annan sak än
att charma eleverna i klassrummet. Extra svårt blir det då de andra lärarna kanske
inte alls håller med om att denna person borde vara förstelärare och ha en
betydligt högre lön. Lite jobbig uppgift det där, att försöka utveckla en grupp
där flera personer känner sig omyndigförklarade. Den allra värsta typen av
mellanchefsposition, eller hur?
Tänk om man
istället för ”förstelärare” döpt tjänsten till ”pedagogisk utvecklingschef”?
Och definierat vad uppdraget bestod i och vilka förmågor som krävdes för
tjänsten? Hur mycket enklare hade det inte då blivit att acceptera lärarens nya
roll och arbetsuppgifter? Hur mycket enklare hade inte tillsättningen varit?
Man hade dessutom kunnat hjälpa varandra, skolor och kommuner emellan, med
underlag för rekryteringen (dvs vilka förmågor behövs och hur tar man reda på
någon har dessa?).
Ibland
önskar man att de som styr hade funderat på hur deras direktiv kommer att
fungera i verkligheten…
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar