Halva jobbet...

I denna bloggs gryning skrev både jag och Io om hur viktigt det är med begripliga mål. Jag har nu hittat fram till Göran Svanelids artikel om "The big five". Även här beskrivs begripligheten som avgörande för framgången. Jag är övertygad om att de flesta lärares samtal med elever är formativa och begripliga för eleven. Men varför får inte de dokument, ibland i form av matriser, som produceras vara det? Föräldrar och elever förutsätts ju läsa dem, förstå det lästa och agera utifrån det?
Ett framtida resultat som är attraktivt och begripligt blir liksom halva jobbet. Jag noterar elevcitatet från ett av Ios senaste inlägg: Jag vet inte hur jag ska göra för att komma högre i betygen bara för att jag inte förstår...I övrigt talar Svanelids artikel för sig själv. Läs gärna både den och de bloggar som finns pingade.

Mindre betygsinflation med hjälp av prov?!

Rädslan och/eller risken för betygsinflation kan bero på otydliga formuleringar med stora möjligheter till egna tolkningar som alla håller sig inom ramen för de beskrivna kunskapskraven. De försök till konkretiseringar som görs av lärare, muntligt direkt till eleven och/eller i den djungel av svårtolkade matriser som finns i styrdokument och i olika kommunikationsverktyg eller lärplattfomar kan knappast gynna likvärdighet.

I det framgångsdrev som skapas av kampen om eleverna är det inte svårt att hitta tolkningar som ger goda eller för goda resultat.

Jag menar att learning outcomes, inlärningsresultat, kopplat till SOLO-taxonomin gör skolarbetet och resultatet mer begripligt för eleverna, men också att bedömningen blir mer likvärdig och därmed tryggare och mer träffsäker för lärare, rektorer och inspektörer.

Se artikel: http://www.lararnasnyheter.se/l-rarnas-tidning/2012/02/16/fler-prov-ska-sl-cka-inflationsbrasan