Det är bråda tider för en pedagogiskt engagerad mamma så här vid terminsslutet. Barnen (som alla går i olika skolor) behöver hjälp med sina inlämningsuppgifter. Vilken hjälp? Jo, att tolka Skola-11 och vad lärarna vill att de ska göra för att uppnå betygskraven. Och det är tydligt att det är lika svårt att som för ett år sedan. Vad gör då lärarna? Med SOLO-taxonomin i bakhuvudet tänker jag att lärarna är kvar på den första nivån (typ E), där det handlar om att definiera begrepp. Och det är inte så konstigt att man blir kvar där, eftersom man tvingas att hantera relativa begrepp s0m per definition inte är tydligt avgränsade. Det är just det ”relativt” betyder, eller hur?
Det som karakteriserar den första nivån av lärande är just att man använder sig av tydliga definitioner för att sedan, när man lär sig mer, bli mer nyanserad (jfr betygskraven). Men hur ska man ta sig dit om man inte har några tydliga begrepp att utgå ifrån? (Det finns en lösning på det här som jag tjatat om: SOLO-taxonomin, men den används knappast alls.)
Och hur gör skolorna för att lärarna ska gå vidare i sin förståelse? Jo, det vanligaste är att man skickar lärarna på en föreläsning och sedan ska de jobba vidare på egen hand. Detta tycker skolorna är biligt och bra (får man förmoda). Jag vill påstå att det både är dyrt och dåligt, och framför allt att det utgår från att lärarnas tid inte är värdefull och att själva lärarrollen ifrågasätts.
Vi gör en ekonomisk jämförelse mellan att ha en föreläsare (16500 för 2,5 h och säg 50 lärare) och sedan låta lärarna jobba själva, och att ha fem workshopar (2,5 h) ledda av skickliga pedagoger (som kan bedömning och kan garantera att lärarna når sina inlärningsmål: 75000 för 20 lärare). Om man utgår från en lärarlön på 25000 så kostar en lärare 218.75 kronor i timmen (inklusive lönekostnader).
Lärarnas timlön brukar tyvärr tas för given, men det ska vi inte göra nu – lärare är inte gratis. Då kostar workshopalternativet 6484 per lärare (inklusive lärartiden). Kostnaden för föreläsningasalternativet beror på hur lång tid det tar för lärarna att lära sig på egen hand. Visst, föreläsningen kostar bara 537,5, men sedan ska lärarna själva göra resten. Om vi tänker oss att lärarna lär sig precis lika bra utan hjälp blir det givetvis det billigaste alternativet. Dvs om de jobbar de 12,5 timmarna workshoparna tar, så kostar det bara 2734 kr (plus de 537,5 för föreläsningen), alltså totalt 3271,5.
Men tänk om lärare faktiskt har en effekt på lärandet? Hur mycket längre tid tror du att eleverna skulle behöva för att lära sig, om de fick sköta det helt själva? Visst, lärare borde vara mer effektiva på att lära sig något nytt än en elev, men hur snabb kan man vara? Redan när lärarna behöver drygt dubbelt så mycket tid för att lära sig på egen hand (jämfört med om de har en lärare med sig: workshop) så börjar det bli billigaste att ta in workshopledare – förutsatt att man inkluderar (värdesätter) lärarnas tid i ekvationen. (För den matematiskt intresserade så ligger brytpunkten på 2,17 gånger så lång tid att lära sig utan lärare.)
Så då undrar jag, med tanke på att eleverna efter ett år fortfarande inte vet vad det är de ska göra för att uppnå betygskraven; hur tänker man i skolan? Kan verkligen lärarna lära sig så snabbt att det är (ekonomiskt) lönt att köra på med föreläsning/eget-arbete tekniken?
Och om vi ska driva skolan på samma sätt som vi driver lärarnas lärande borde vi göra den bästa ekonomin av alla: skippa lärarna och låt eleverna lära sig själva.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar