Catch 22?

Dagens studenter kan inte läsa eller skriva, det påstås i flera artiklar citerade av Anders Linder (se också tidigare inlägg här) och är också något jag stöter på i mina egna kontakter med universitet och högskola.

Det är naturligtvis oroväckande i sig, men vad händer om man sätter detta i relief till Lgr/Gy-11? Kunskapskraven är numera starkt orienterade mot teoretisk kunskap i alla ämnen, även de estetiska ämnena och idrott. I slöjd, t ex, måste man, för att få A, kunna förklara hur man har tänkt när man har skapat sin produkt, varför man har gjort sina val av materiel och tekniker samt reflektera över hur processen har gått och hur den kan förbättras.

Visst är det bra att kunna tänka kring det man gör, men hur ska det gå till om man inte har redskapen för att kommunicera det man tänker? Och detta går längre än kommunikation: själva tänkandet i sig förutsätter att man har ord på det som ska analyseras och språkliga tekniker för att genomföra själva problematiseringen.

Man kunde önska att Lgr/Gy-11 innebar att man därför såg till att eleverna i första hand lärde sig att hantera språk och tankestärkande tekniker. Det pratas en hel del i skolan om detta i form av ”the big five” (analys, kommunikation, metakognitiv förmåga, informationshantering och begreppsförståelse) men nu kommer problemet: Uppenbarligen har skolan misslyckats på just de här punkterna över en lång tid – därav problemen på högskolan. Ska man komma runt detta krävs alltså inte bara att man pratar om det, utan att lärarna själva har redskapen och teknikerna för att lära ut det. Det lär man sig inte på lärarlyft där man får mer ämneskunskaper, på en högskola där studenterna inte kan skriva eller förstå muntlig information. Börjar det likna ett moment 22?

Mitt förslag är att man inför en introduktionstermin till högskolan (som finns i flera andra länder) där studenterna framför allt tränas i de här förmågorna. Terminen leds av högskolelärare som har visat att de har de här förmågorna och vet hur man kan lyfta dem hos andra. En termin är inte så mycket, men man kan komma tillräckligt långt för att möjliggöra att andra utbildningar (med lärare som prioriterar annan kunskap) kan fortsätta arbetet som en del av utbildningen. Så sätter vi igång en god spiral och får lärare som kan stötta dessa förmågor och till sist elever som har en chans att uppfylla de övergripande målen i skola-11. Som en livslång lust at lära.