Ett par förslag till dem som
är intresserade av en konkretisering av vad ”med flyt” innebär i en text:
Varje mening
måste kunna förstås av en annan person än den som skrivit den. Det innebär att
den ska vara grammatiskt välbyggd och innehålla för sammanhanget lämpliga ord.
Varje mening
ska hänga ihop med meningen som kommer före/efter. Här kan man träna på att dela upp
meningar i påståenden (”fakta”), slutsatser och fördjupningar (där man
förklarar varför något är relevant).
Läsaren ska
kunna förstå vad som är syftet med varje stycke: vad är det man vill ha sagt,
varför är det viktigt och vad har man för grund för detta? Detta kan man träna på i en klass genom att läsa och diskutera texter.
Varje stycke
ska sedan hänga ihop med det stycke som kommer innan/efter. Detta kan man
kontrollera genom att först beskriva vad stycket är till för och sedan varför
det är viktigt för den övergripande berättelsen.
Ju tydligare
dessa strukturer är (meningarna i sig, hur meningarna följer på varandra, hur
styckena följer på varandra), desto lättare blir texten att läsa. Ett säkert
tecken på att man inte nått fram är om en läsare tvingas läsa om meningar. Man
vinner därför på att låta någon annan läsa texten – givet att läsaren vet vad
det är hen ska leta efter.
Tycker
läsaren att texten är lätt att förstå så har texten ”flyt”. Om sedan innehållet
är tillräckligt ”nyanserat” är en annan fråga – som också går att konkretisera.
Tänk vad vi skulle vinna om alla betygskrav uttrycktes så här konkret!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar