torsdag 20 september 2012

Har eleverna tid?

Vi fortsätter på temat om en offensiv skola, en skola där man tillhandahåller flera olika möjligheter till lärande. De lärare som är inlästa på olika lärstilar strävar givetvis efter att hålla lektioner där olika metoder varvas med varandra för att på så sätt nå ut till olika typer av elever. Det är också bra att inse att lärstilar är kontextberoende (och inte alltid individberoende) så att en elev kan ha olika preferenser beroende på omständigheterna (tid, ämne, storleken på gruppen mm).
Men om vi ser det ur elevens synvinkel så innebär det också att en andel av varje lektion läggs på en typ av inlärning som inte passar  - där eleven helt enkelt sitter av tid utan att lära sig.  Och vi vet alla vad elever gör när de blir uttråkade.
De allra flesta lärare pratar en stor del av sina lektioner. Det finns många elever som gillar detta (skönt att slippa tänka själv), men det är viktigt att vara medveten om att förläsningar tar tid från den individuella integreringen av kunskapen. Ju längre tid läraren pratar desto kortar tid blir det kvar för eleverna att ta in och strukturera informationen i sitt eget medvetande. Jag kursiverar detta eftersom de flesta verkar tro att en föreläsning (oavsett om den ges till elever, lärare eller studenter) är som att skriva direkt på hjärnan på folk. (Ja, ja, givetvis tror inte folk detta, men de beter sig så – särskilt när de föreläser själva.)
För att en gång för alla komma ifrån denna vanföreställning: fundera igenom hur mycket du kommer ihåg från en föreläsning som du hörde för ett år sedan. Skriv ned det och läs det högt och ta tid. Hur långt blir detta i förhållande till hur lång föreläsningen var?
Att föreläsningar överhuvudtaget fungerar beror på att elever därefter ägnar tid (i form av läxor eller andra uppgifter) att bearbeta innehållet en gång till. Det är när elever bearbetar innehåll som inlärning sker, och till det behövs tid. Detta är en process som ofta får för lite utrymme i skolan. Sedan kan det variera exakt hur en elev bäst integrerar kunskapen (genom diskussioner, handlingar eller tyst reflektion), men oavsett det så är det svårt att integrera kunskap samtidigt som någon talar. Den information man får när någon talar kan aldrig vara anpassad till just min föreställningsvärld/erfarenheter, vilket innebär att man samtidigt måste sålla det man hör och därför missar stora delar av innehållet. Lägg också märke till att det tar betydligt längre tid att integrera kunskap än att sammanfatta den: dvs det går snabbare att berätta något, än att lära sig samma sak.
Lägger man ihop detta så innebär det att lärare borde lämna den största delen av lektionen till eleverna.

Vill du veta om du pratar för länge? Prova olika proportioner och avsluta med en kort diagnos på vad eleverna tagit till sig av innehållet. Eller, om du föredrar att reflektera själv, fundera över hur lång tid du behöver för att lära dig någonting jämfört med hur lång tid det tar dig att läsa upp en sammanfattning du har gjort av informationen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar