Det pratas mycket om att vi ska se till att våra bedömningar är formativa, men i vilken utsträckning tänker vi på hur själva bedömningssättet formerar? Eller, för att vara tydligare: hur valet av bedömningsform styr hur elever lär sig.
Skolverket jobbar vidare med nationella prov i SO och tänker använda flervalsfårgor (eller MC: multipel choice test) – prov som bygger på att man kryssar i ett antal rutor som svar på ett påstående. Skolverket erkänner visserligen att det är svårt att skapa bra sådana prov, men jag måste ändå fråga: tanker de inte på hur prov/bedömningar styr lärandet?
Är det möjligt att man på skolverket är ignorant om den forskning som finns på området? Ett par kommentarer om multipel-choice-tester som tas upp i Biggs (1999):
Den här typen av test leder till att elever använder ytinlärning – det är till och med så att elever som använder sig av djupinlärning missgynnas!
Studenter kan ofta identifiera ett par av de felaktiga alternativen utan att kunna något om ämnet, eftersom vissa alternativ är uttryckta på ett sätt (en språklig stil) som avslöjar att de är fel. Därefter kan man med slumpens hjälp få 50 % rätt, trots att man är ”pig-ignorant” (som Biggs uttrycket det).
Det finns naturligtvis goda ambitioner bakom nationella prov, men de får inte tillåtas gå rakt emot skollagen. Både den och läroplanerna lägger stor tyngd vid djupinlärning. Då kan man inte ha prov som tvingar både lärare och elever att fokusera på ytinlärning och spelstrategier!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar