onsdag 29 februari 2012

Slänga ut ungen med badvattnet

Det finns en kritik mot olika former av elevdriven pedagogik (som t ex pbl) som går ut på att den inte fungerar på omotiverade elever. Och givetvis är det rätt: ska eleven vara drivande måste han/hon också vara motiverad. Tyvärr lär sig de omotiverade eleverna inte nödvändigtvis mer när de får lärarfokuserad undervisning (som t ex föreläsningar). Däremot döljs de (om de inte ägnar sig åt att störa lektionen).

Jag tror att det stora problemet istället är att det kräver delvis andra färdigheter hos lärarna för att stötta elevdrivet arbete, än vad som krävs för lärarfokuserat arbete. Färdigheter som handlar om att motivera och väcka nyfikenhet hos individen. Att få grupper att fungera på ett effektivt och socialt smidigt sätt. Att skapa pedagogiska strukturer där elevernas metainlärning (lära om att lära) är en integrerad del. Det här är färdigheter lärare förväntas ha, men om man ska jobba utifrån eleverna måste man dessutom vara excellent.

Vad jag vill varna för är att kasta ut ungen med badvattnet, eller att man förkastar elevfokuserad pedagogik därför att lärarna inte (ännu) har de färdigheter som behövs.

Är man en duktig föreläsare som kan engagera eleverna kan det vara svårt att hitta rätt i den elevfokuserade pedagogiken. Det är vanligt att man upplever att det går långsamt (eleverna hinner inte med ens en bråkdel av det man själv kan gå igenom på en lektion) och att eleverna tycker att det är jobbigt (rent fysiologiskt är det jobbigt att tänka nytt – varför skulle vi annars vara så benägna att göra som vi alltid har gjort?). Dessutom, vilken man kanske inte vill erkänna, är många duktiga föreläsare inte så bra på att lyssna på andra och ställa öppna frågor – vilket är de absolut viktigaste färdigheterna för en pedagog i det här sammanhanget.

Och om man själv vill testa olika pedagogiska infallsvinklar? Använd learning outcomes (se flik)! Då kan både lärare och elev märka om pedagogiken har fungerat och eleven lärt sig det man vill. Och ska learning outcomes vara så tydliga, inser man att det krävs en hel del träning för att kunna formulera dem (precis som med andra verktyg som sätter eleven i centrum). Men när man väl kan det, så har man en dyrk som kan öppna många pedagogiska skattkistor.

2 kommentarer:

  1. Det är en svår uppgift vi lärare ställs inför. För att kunna ställa riktigt bra frågor och stötta våra elever när de ska hitta riktigt bra material, måste vi inte bara vara mycket kunniga i våra ämnen, vi måste också förstå vad som kan engagera eleverna och vara väl uppdaterade kring var man kan hitta intressant och användbar information.

    Annars riskerar tiden att rinna mellan våra fingrar (så att vi inte hinner med kursmålen) och vi klarar inte att följa upp elevernas redovisningar (för vi har ingen aning om ifall det eleverna hävdar stämmer eller om de missuppfattat det som de läst eller till och med använt dåliga källor).

    Tack för tipset om learning outcomes; det låter intressant.

    Vänliga hälsningar
    Charlotta

    SvaraRadera
  2. Ja, lärare behöver vara superhjältar :-).
    Ett sätt att få loss lite tid är att jobba konsekvent med learning outcomes i kombination med SOLO-taxonomin (jag har för mig att du har bloggat om den vid tillfälle?) istället för skolverkets matriser. Matz och jag har tagit fram ett material där man kan få in alla centrala innehåll och betygskrav på nio rutor per ämne - som dessutom både elever och föräldrar förstår. Även om man bara räknar in administrationstiden så kan man tjäna mycket tid genom att använda det.
    Cheers,
    Io

    SvaraRadera