Har du tonsillit eller halsfluss?

Nedanstående citat ur dagens tidning, har jag inte valt ut för att kritisera verktyget Unikum eller den inspekterade kommunen.
"De skriftliga omdömena upplevs som svåröverskådliga och svårförstådda. Det gör att elever och föräldrar inte får någon tydlig bild av hur det går i skolan. Dokumentationen görs på flera ställen i Unikum, men sambandet mellan bedömningar, nationella mål och kunskapskrav kan oftast inte ses." Hela artikeln finns här.
Jag tänker inte heller kritisera de beslut som lett fram till dokumentationsutvecklingen, även om det är frestande.
Ett av syftena med dokumentationen är förbättrad kommunikation med elever och föräldrar, som leder till förståelse för var vi är och hur nästa steg ser ut. Det låter ju hur enkelt som helst, men kursplaner och kunskapskrav är omfattande och ordrika. Ivern att göra rätt eller rädslan att göra fel har lett till att skolan kommunicerar hela styrdokumentets ordrika professionella språk till alla.
Nu till min undran. Varifrån kommer föreställningen att kommunikationen med elever och föräldrar måste genomföras så som nästan alla gör? Vem har sagt att skolor ska klippa in texter från dokumenten i matriser och sedan kommunicera det? Ett professionellt språk blir inte begripligare för att det klipps in i rutor och digitaliseras.
Sedan jag skrev om detta senast har jag och min kollega visat vår modell för rektorer och lärare. Jag har också pratat i telefon med Skolinspektionen. Alla håller med om att vår idé är enkel och hanterbar, digitalt eller på papper, men alla sitter fast i föreställningen om att så mycket som möjligt av styrdokumentens text flyttad till matriser är det sätt det måste ske på, även om det inte fungerar.
Det är tur att läkaren inte bemöter mig med sitt professionella språk när jag är patient. Han ger mig en förklaring på både nuläge och prognos som jag begriper.

Varför är jag på utvecklingssamtalen?

Har varit på ännu ett utvecklingssamtal med en dotter och en lärare. Som vanligt börjar vi genom att gå igenom matriserna. Bara det tar nästan hela den avsatta tiden. Jag brukar känna en viss frustration när jag ska försöka förstå matriserna, men det är inte det jag funderar över just nu: istället undrar jag varför vi ängar så mycket tid till detta över huvud taget? Varför känns det som huvudpoängen med samtalet är att läraren ska få någon sorts godkännande från mig när det gäller vad de jobbar med i skolan? Ja, ja, det kan väl finnas undantag, men jag har fyra barn och har varit på ett till synes oändligt antal utvecklingssamtal – även innan matrisernas tid.

Det bestående intrycket är ändå att samtalet handlar väldigt lite om på vilket sätt mitt barn ska få möjlighet att utvecklas och väldigt mycket om hur bra skolan har jobbat hittills. Många lärare gör ett fantastiskt jobb, och kan vara värda bekräftelse från både mig och mitt barn – men är detta rätt tid och plats?

Vilken funktion har jag som förälder? Vad gör jag där? Är det tänkt som ett samtal med eleven där jag sitter med eftersom hon är omyndig? Eller är avsikten en kommunikation mellan hem och skola? Och varför, i så fall, har jag så litet inflytande över innehållet?

Jag kan mycket väl tänka mig att det finns föräldrar som verkligen vill grotta ned sig i matriserna. Men vad jag framför allt vill påpeka är att om samtalen är tänkta som ett led i en kommunikation med hemmen (i enlighet med skollagen), så vore det mycket bättre om även föräldrarna kunde få vara med och bestämma vad man ska hinna prata om.

Hur skulle det vara om läraren helt enkelt började med att fråga:

Vad vill ni prata om idag och vad ska vi börja med?

Och hinner man inte med matriserna så är det kanske inte hela världen…

Klargörande matriser?

Jag öppnar med spänning ett dokument som ska hjälpa oss att tolka Gy-11 (Gymnasieskola 2011 s52-62 - betyg och bedömning). Blir detta ett ljus i luddet? Kommer jag få veta vad de egentligen menar?

De har tagit fram en matris som bara innehåller de fetstilta orden i betygskraven.

(Jfr: ” Eleven visar sin förståelse genom att översiktligt redogöra för, diskutera och kommentera innehåll och detaljer samt genom att med godtagbart resultat agera… ”)

Jag håller helt och hållet med om att dessa relativa ord skapar problem när vi ska få fram en likvärdig bedömning och det verkar klokt att gå till botten med vad de betyder.

Jag läser och läser och känner mig allt dummare. Se här hur de förklarar vad som står i matrisen:

"Vad innebär det då att eleven till exempel redogör översiktligt, utförligt eller utförligt och nyanserat? En översiktlig redogörelse tar upp de väsentliga delarna, men är lite mer ungefärlig och inte så exakt..." (min kursivering).

Hur ska vi utifrån det här kunna skapa en likvärdig bedömning? Vad betyder ”lite mer ungefärlig” för dig?

Vi menar att det blir mycket lättare om man kombinerar learning outcomes och SOLO-taxonomin  - se flik. Vi har provat och det går utmärkt att täcka in alla centrala innehåll och kunskapskrav för ett ämne på en lättförståelig A4-sida – men bloggen är inte platsen för detaljer. Blir du nyfiken får du kontakta oss.