Det finns ingen enskild dundermetod som gör att skolor blir bättre, bara min, skriver professor Rothstein i DN den 28/4. Det blir givetvis lite tokigt att säga så, men det finns ändå viktiga sanningar i det han skriver.
Skolledaren betyder mycket och får inte överges, och om skolan är en löst kopplad organisation, så som det beskrivs i artikeln, måste stödet bli lokalt och personligt. Nivåerna ovanför rektor, från departement och neråt, bör ägna mycket energi åt back-office verksamhet och inte så mycket åt stram styrning med riktning mot Modellen med stort M, för den finns ju inte.
Jag skrev kort idag för att ni ska orka med en kommentar. Vem blir först?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar