Fråga istället för att peka

Tänk så mycket lättare det skulle bli om man använde SOLO-taxonomin när man jobbade med projekt! Den tanken dök upp i mitt huvud när jag läste igenom ett par av mina döttrars skolarbeten. Lättare för både lärarna och eleverna.

En lärares kommentar ser ofta ut så här: ”du behöver knyta ihop ditt resonemang bättre”, ”använd en tydligare struktur” eller  (och den här är riktigt svår, men något jag ofta stött på) ”du ska ha mer egna åsikter”. Detta är alla exempel på vad läraren sett (och saknat), men det säger ingenting om hur eleven ska göra något.

Om vi ska jobba formativt måste vi också gå upp på metanivån. Eleverna behöver lära sig hur man strukturerar, drar slutsatser, argumenterar eller vad det nu är som saknas. Precis som med mycket annat inom skolarbetet är detta något som eleverna förväntas utveckla själva i sin strävan att producera arbeten. Rätta mig om jag har fel, men jag tror inte att lärarna själva har tränats i de här strukturerna heller. Man behöver faktiskt inte uppfinna hjulet själv, utan det finns en mängd verktyg att tillgå (förutom tankekartor, som används flitigt – även om det ofta är på fel sätt).

Ett sådant exempel är SOLO-taxonomin, som inte bara är ett underlag när man gör bedömningar, utan också beskriver en inlärningsprocess. Och som kan användas som struktur för ett arbete:

1. Börja med frågan (vad vill du veta/jämföra/analysera). Här kan läraren hjälpa till genom frågor, happenings – och kolla att frågan/frågorna relaterar till och täcker in de centrala innehållen.
2. Samla ihop, definiera och beskriv lämplig information (sk fakta). Enkel nivå i SOLO. Här kan läraren kolla att allt är med – och om inte ställa frågor som, vad skulle du behöva mer? Hur vet du att detta är relevant?
3. Gruppera informationen i relation till frågan (Vad är det du ska jämföra? Vilka grupper av fakta behövs för att du ska kunna göra din analys? Detta är den sammansatta nivån). Här behövs frågor som: hur hänger de här fakta ihop? På vilka andra sätt skulle du kunna gruppera fakta?
4. Gör och beskriv din analys (Dvs jämförelsen eller vad din fråga nu rör. Detta är den relaterade nivån). Här kan läraren hjälpa till med t ex argumentationsanalys (påstående – fakta – relevant därför att).
5. Hur passar det du har kommit fram till in i ett större sammanhang? Hur påverkar det närliggande teoriområden, relaterar till din egen kultur eller vem du är? Detta är den utvidgade nivån. Här kan man träna på att flytta sig mellan nivåer (t ex concept mapping), eller övningar i lateralt tänkande. Relevanta frågor är t ex: Hur påverkas din slutsats av att du bor i Sverige, är tjej/kille osv? Hur skulle detta behandlas i en annan kultur? På vilket sätt påverkas närliggande områden?

En skicklig pedagog kan jobba på det här sättet redan med ganska små barn (förskolan) – man behöver bara anpassa innehållet.

Det pratas mycket om att lära om att lära. Nu är det dags att gå från ord till handling och låta eleverna träna upp sin förmåga att lära (istället för att läraren pekar på vad som saknas).